Libra träffar Kenneth Johansson om FKs nya bedömningar gällande LSS

Enligt siffror från Försäkringskassan hamnade 269 assistansberättigade under 20-timmarsgränsen vid omprövningar år 2010 och under första halvåret 2011 var antalet 159. Detta innebär att alltfler nu förlorar sin assistans vid omprövningar. Siffrorna kan jämföras med 146 personer 2009, 100 personer 2008 och 57 personer 2007.
Med anledning av detta kommer Libra Assistans, tillsammans med några föräldrar till våra kunder, träffa Kenneth Johansson, Ordförande i Socialutskottet, denna vecka för att berätta om vår djupa oro över utvecklingen inom LSS. 

Sedan 2007 har 731 personer förlorat sin assistansersättning vid omprövning. Detta sker efter Försäkringskassans förändrade behovsbedömning, där enbart sk integritetskänsliga delar av grundläggande behov räknas som grund för att få assistansersättning. 
Det mest kända exemplet är att enbart den som inte kan föra maten till munnen, tugga och svälja har ett grundläggande behov vid måltider. Att behöva hjälp med att lägg fram mat, skära upp mat eller plocka undan räknas ej.

Den 30 juni i år sade Försäkringskassan att man nu överväger ytterligare skärpningar av bedömningarna. Enligt Stefan de Vylder, Nationalekonom, finns det många exempel på att en myndighet hårdtolkar signalerna från politikerna när de ska genomföra beslut. När Försäkringskassan förändrade bedömningarna 2007, utredde LSS-kommitten samtidigt möjligheter att dämpa kostnadsutvecklingen. I våras tillsattes en ny offentlig utredning som till februari 2012 ska ge förslag som "ska komma tillrätta med kostnadsutvecklingen".
- Man kan ofta se att tidsandan påverkar i sådana här sammanhang. När politiker ger signaler om hårdare tag, kan Försäkringskassan tolka in och gå längre än vad politikerna eftersträvat. 

I en intervju med Tomas Sundberg på Försäkringskassan svarade han på följande frågor.

Vilka aktiviteter ska räknas?
- Vi tolkar exempelvis att förflyttningar mellan grundläggande behov inte ska räknas. För exempelvis personlig hygien inklusive toalettsituationen ska man räkna tiden om saker sker i en följd i ett sammanhang, förutsatt att assistenten behöver vara närvarande under hela momentet.
Räknas tid om någon sitter lång tid på toaletten?
- Det får man bedöma från fall till fall. Vart gränsen dras exakt blir en individuell bedömning i det enskilda fallet. Att nå en total likformighet i alla ärenden är omöjligt, men vi vill ge ramar där stegen mot ett beslut ska vara likartade. 
Kommer bedömningsinstrumentet in här?
- Ja, det lämnas över av Socialstyrelsen till regeringen 31 augusti, varefter Försäkringskassan avgör om det ska börja tillämpas. Instrumentet innebär bland annat att samma frågor ställs av alla handläggare, och att handläggaren styr samtalet. Vi anser att det ska vara handläggaren som äger utredningssituationen.

Antalet assistansberättigade har minskat något senaste året
Arbetet med att skapa likformighet mellan länen syftar enligt Tomas Sundberg inte till att minska antalet assistansberättigade men när ärenden inte omprövats på många år, kan det ha inneburit sänkningar eller indragningar.
- Vid tvåårsomprövningarna förlorar idag ca 3 % sin assistansersättning.
Är det detta som gjort att antalet assistansberättigade minskat något?
- Vi har inte analyserat det, men det spelar säkert in.

Kommer att gå vidare med andra personliga behov

Försäkringskassan kommer under hösten 2011 att inleda ett arbete kring de andra personliga behov som beviljas efter att en sökande konstaterats vara berättigad till assistansersättning. LSS-kommitten föreslog tidigare (sid 469ff)att uttrycket "andra personliga behov" i lagtexten ändras till uttrycket "behov av hjälp vid aktiviteter i samband med boende, delaktighet i samhällslivet, egenvård eller i särskilda situationer". 
- Regeringen satte däremot inte ner foten om detta, utan gav oss uppdraget att fundera vidare. Det ska vi göra under hösten. 
Kan Försäkringskassan genomföra eventuella förändringar direkt eller behöver regeringen godkänna dessa först?
- Jag anser att vi som myndighet kan och bör genomföra de förändringar/tolkningar som vi anser vara nödvändiga inom lagens ramar och det tolkningsutrymme vi anser finns.
Kommer ni att införa tänkandet med aktivitetstid även för andra personliga behov?
- Det ska vi ta ställning till, vi kommer att granska förarbetena i LSS-propositionen från 1993. Vi kommer att studera A och B-modellerna som LSS-kommitten redovisade i slutbetänkandet (sid 451ff) . A-modellen innebär att man räknar tid enbart i aktiviteter och ingen tid däremellan. B-modellen innebär att man räknar längre perioder av tid, tex en hel förmiddag inklusive tid mellan aktiviteter. Sedan beskrivs även en del mellanformer.
En kärnfråga är väl hur mycket mellan aktiviteterna som ska räknas?
- Ja, det stämmer.
Tar ni hänsyn till bemanningen med assistenter?
- Nej, det gör vi inte. Vi ska fokusera på behovet och inte på verkställandet, det är den försäkrades uppgift att lösa detta tillsammans med anordnaren.
I praktiken kanske all tid slås ihop till en tidsperiod i alla fall i slutänden…
- Hur man förlägger tiden är oftast upp till var och en, lagen medger att assistanstimmarna fördelas över en sexmånadersperiod.
Kan det läggas till mer timmar för att en person ska kunna arbeta eller studera?
- Ja om vi bedömer att assistans behövs under arbete eller studier.
Kritiker säger att det blir mer som hemtjänst och punktinsatser om man inte beviljar tid mellan aktiviteter..
- Den försäkrade måste själv hitta en praktisk lösning med de beviljade timmarna.

Vill utreda en eventuell gräns för goda levnadsvillkor
Att assistansersättningen nu ingår i Socialförsäkringsbalken innebär att den styrs mer från LSS-lagstiftningen enligt Tomas Sundberg som säger att Försäkringskassan nu kan gå in och titta på exempelvis begreppet goda levnadsvillkor i LSS-lagstiftningen. 
- Vi kommer att titta närmare på detta och diskutera om vi kan ta fram någon form av måttstock som handläggarna kan referera till.
Ett maxantal timmar?
- Nej inte ett tak, det har vi inte lagstöd för, däremot en diskussion om vad som kan anses vara goda levnadsvillkor . Insatserna enligt LSS ska ges utifrån tanken att man ska kunna leva som andra i motsvarande ålder. 
Blir det en fråga vad en person ska kunna göra och inte kunna göra när han/hon har goda levnadsvillkor?
- Något i den stilen.
Har man varit för frikostig med vad som är goda levnadsvillkor?
- Det kan jag inte svara på nu.
Kommer ni att diskutera förändringar om detta med brukarrörelsen?
- Det har vi inte diskuterat.

Kräver statligt huvudmannaskap för assistansen
Försäkringskassan kräver i ett separat pressmeddelande tillsammans med SKL (Sveriges kommuner och Landsting) att huvudmannaskapet för assistansersättningen förs över till Försäkringskassan. Kommunen skulle då inte längre ha hand om exempelvis sjuklöner och tillfälligt utökad assistans. 
- Vi vill att en utredning tittar på detta och vilka konsekvenser det skulle ge.
Det har väl LSS-kommitten redan föreslagit?
- Ja, men nu tycker vi tillsammans med SKL att något måste hända.
Vill ni förändra 20-timmarsgränsen?
- Nej.

Fler nyheter